Krönika: Demografiska förändringar och tematiskt portföljbyggande - Kinaspecifik

Den här artikeln publicerades ursprungligen den 10 september 2020.  

En förvaltare med tematisk utgångspunkt för sitt portföljbyggande talar ofta om demografi som ett starkt tema. Demografi är vetenskapen om en befolknings fördelning, storlek och sammansättning.

Världens befolkningsstorlek nådde i mars 2020 enligt beräkningar upp till nivån 7,8 miljarder människor. Det tog över 200 000 år för världens befolkning att nå en miljard. Därefter dock det dock bara 200 år ytterligare att nå över sjumiljardersstrecket. Mellan åren 2010 och 2015 sjönk tillväxttakten radikalt till 1,2% och beräknas ytterligare sakta in under 2020-talet. Men den globala befolkningen ökar fortfarande. Den förväntas nå cirka 10 miljarder år 2050 och mer än 11 ​​miljarder år 2100. När det gäller fördelningen så är Kina är fortfarande det befolkningsmässigt största landet, med cirka 1,4 miljarder invånare eller 18% av världens befolkning. Men Indien tar snabbt ikapp och har idag ca 1,37 miljarder invånare. På tredje plats finns landet med världens största ekonomi, USA, med sina drygt 350 miljoner invånare.

Demografisk utveckling i världen och i Kina

Världens och Kinas minskade befolkningstillväxt kommer delvis från att man införde enbarnspolitik 1979, vilket de flesta känner till. Redan på 1960-talet nådde Kina toppen på kurvan för antal årliga födslar. Till skillnad från "babyboomers" i väst, där åren 1946-1964 brukar anges som avgränsning, hänvisar Kinas ”babyboomers” till människor födda enbart på 1960-talet när ca 245 miljoner kineser föddes, vilket är mer än under något annat decennium i historien. De som föddes då motsvarade 8% av världens befolkning år 1960 och är en lika stor grupp som exempelvis Pakistan eller Brasilien, eller ca 1/3 av Europas totala befolkning.

Om vi dyker lite närmare

När man går in på sammansättningen av just denna grupp kommer man till några intressanta insikter. Faktumet att många delar av Europa, Japan och USA har en åldrande befolkning är väl förstått, men den takt i vilken detta kommer att utvecklas i Kina är troligen inte lika uppmärksammat. Och inte heller att en positiv effekt av den åldrande befolkningen gör att välståndet också förväntas öka i Kina. Eftersom denna generation medverkat i arbetslivet i större utsträckning har också deras privatekonomi förbättrats jämfört med tidigare generationer. Med ökat välstånd ökas också utrymmet att spendera pengar på nya saker. Exempelvis är resor, fritidssysselsättning, konsumtion, privat sjukvård samt sparande och försäkringar områden som får extra skjuts av en större medelklass och en åldrande befolkning. Kinas babyboomers är inte bara rikare; studier visar att de är mer villiga att spendera pengar och betala för kvalitet. Resandet inom ASEAN-regionen är i normalfallet betydande, både för fritid och för medicinsk turism. Kinas babyboomers spenderar också betydande tid on-line, där sociala medier, video/musik, nyheter och shopping lockar. Deras preferens för kvalitet gör att de är mindre känsliga för pris. De förväntar sig också att träna mer med och har högre varumärkesmedvetenhet än tidigare generationer. De har en hög betalningsvilja för vård och för att trygga sin egen ålderdom.  Så hur kan då icke-tematiska långsiktiga investerare med aktiespecifik avkastning i huvudfokus dra nytta av dessa informationspunkter?

Demografiska förändringar vid tematiskt portföljbyggande

Globalfonden investerar i välskötta bolag över hela världen, med ett fokus på att finna ett 30-tal hållbara affärsmodeller oavsett bolagsstorlek och geografisk hemvist. Vi söker lönsamma affärsmodeller, där goda möjligheter till återinvesteringar av överskott finns och som leds av personer som är av god förmåga och karaktär. Kan vi finna att bolagets aktie vid investeringstillfället är rimligt värderad utifrån förmågan att skapa värde över tiden så kan exempelvis tematisk medvind vara sådant som får den positiva vågskålen att tippa över.

I ljuset av detta - kommentarer kring några av våra innehav kopplat till ämnet

Globalfonden äger idag ett antal bolag där dessa tidigare nämnda faktorer har en positiv, men inte alltid för det en direkt avgörande inverkan kring vår syn på bolagen. Bland dessa bolag kan vi exempelvis nämna den kinesiska e-handelsjätten Alibaba, som är världens största digitala nätverk med närmare en miljard kunder, där just Kinas babyboomers utgör en köpstark kundgrupp. Brittiska Prudential erbjuder samma målgrupp försäkringslösningar som kan hjälpa dessa individer att täcka upp de luckor som finns i det kinesiska pensions- och hälsovårdssystemet. Fresenius Medical Care erbjuder högkvalitativ dialysvård och har betydande lokal närvaro även i medelstora städer. VF Corp, speciellt via sitt varumärke The North Face, har en stark attraktionskraft för personer inom denna målgrupp som eftersträvar en aktiv livsstil. Fairfax India äger majoriteten av Bangalore Airport, en ny destination för alltfler direktflyg från Kina. Listan kan göras lång.

Några förklaringar till stark kursutveckling

Under augusti fanns två av dessa nämnda bolag bland Globalfondens främsta bidragsgivare: Alibaba och Prudential. I Alibabas fall finns en delförklaring till den starka kursutvecklingen i den kommande börsintroduktionen av Ant Financial. Denna så kallade IPO beräknas vara en av de största och mest eftertraktade i världshistorien. Värdet i Alibabas betydande ägarandel i Ant Financial (33%) ser av allt att döma ut att mer än väl motivera den kursuppgång som skett under månaden.     Prudential i sin tur är i mitt uppe i förberedelsearbetet av att dela upp bolaget i två. Deras amerikanska verksamhetsgren Jackson ska knoppas av. Prudentials avsikt är att efter detta enbart fokusera på Asien och Afrika, vilket vi ser som positivt. Huvudargumentet för att äga Prudential är just att vi anser att deras fina marknadspositioner i främst Asien inte reflekteras i dagens värdering. Förutom Alibaba och Prudential märktes även SolarWinds, som även de i samband med sin kvartalsrapport talade om att dela upp bolaget i två delar, samt Vestas Wind, med stark medvind i orderingången som drivkraft, bland de främsta bidragsgivarna till fondens avkastning under månaden. På den negativa sidan märktes ett antal bolag. Det var främst Centene (osäkerhet kring hur valet i USA faller ut) och B3 (generell börsnedgång i Brasilien). Även Gilead (viss besvikelse på att de inte prissätter sitt läkemedel mot Covid-19, Remdesivir, högre) fanns i listan. SER Educational (brasiliansk börsoro) samt Fairfax Financial (anses av vissa investerare vara för defensiv aktie givet rådande börsklimat) noterades också.

Ett sista nedslag - Salesforce

Det allra främsta bidragsgivande bolaget under månaden var mjukvaruleverantören Salesforce.  Aktien steg med nästan 30% i samband med att bolaget lämnade rapport för årets andra kvartal. En (med facit i hand) väl pessimistisk analytiker- och investerarkår hade dragit ned sina förväntningar på bolaget rejält i samband med utbrottet av Covid-19. Bolaget inte bara nådde utan överträffade med råge därmed de förväntningar som fanns. Det fanns emellertid ett par saker som stack ut på den positiva sidan. Dessa ökade eller befäste vår långsiktiga tro på bolaget. De förvärvade bolagen Tableau och MuleSoft har nu integrerats i Salesforce plattform Customer 360. Dessa var viktiga bidragsgivare till segmentets tillväxt (+61% på ett år). De förvärvade bolagen bidrog också till den starka totala försäljningstillväxten (30%) och även intaget av nya kunder. Även marginalerna och en hög andel återkommande kunder var positiva signaler. En liten brasklapp kring Salesforce är den värdering som idag åsätts bolaget efter den kraftiga kursuppgången. Vi valde därför att minska vårt innehav i bolaget efter rapporten. Fonden behåller dock tills vidare Salesforce som ett av de större innehaven i portföljen.

Henrik Andersson & Lars Johansson, förvaltare för Didner & Gerge Global

  Se filmer med Didner & Gerge Global