Några ord från Henrik Didner och Adam Gerge

Den här artikeln publicerades ursprungligen den 4 mars 2019.

Fram till slutet av september hade Stockholmsbörsen stigit med lite mer än 11 procent. Därefter avslutades året med en svag utveckling – de sista fyra månaderna sjönk Stockholmsbörsen med mer än 15 procent (SIX Return Index). Oron för en svagare konjunktur tilltog under slutet av året, vilket bidrog till en speciellt svag utveckling för verkstadsaktier. Handelskonflikten USA – Kina var tänkt att eskalera efter årsskiftet då USAs tullsats på stor del av importen från Kina skulle öka från 10 till 25 procent. Men i december kom parterna överens om att skjuta på höjningen till 1 mars 2019 för att fram tills dess försöka hitta en väg till lösning. Ett utdraget handelskrig förlorar båda parter på – Trump riskerar att inte bli återvald och Kinas ledning riskerar att föda ett missnöje hos befolkningen om inte sysselsättning och löner ökar. Tillväxten i USA förväntas även 2019 vara god, men viss oro finns att de ganska omfattande skattesänkningarna president Trump genomförde i slutet av 2017 börjar förlora sin effekt under slutet av 2019. USAs andel av världens ekonomi är fortfarande betydande – cirka 25 procent. Centralbanken Federal Reserve (Fed) har under året med jämna mellanrum höjt räntan för att motverka inflationstrycket från den starka ekonomin. I takt med varningstecken för ett svagare 2019 har dock Fed signalerat för att vara mer försiktiga i sina höjningar, eller till och med vara beredd på att sänka räntan om en försvagning av ekonomin verkligen sker.

Sedan en längre tid har många ekonomer sett en ökad risk för en kraftigare inbromsning av Kinas ekonomi. Efter att under perioden 2000–2010 uppvisat tillväxttal på över 10 procent, har tillväxten de senaste åren varit cirka 6,5 procent. Staten har sedan finanskrisen 2008 behövt stimulera ekonomin med infrastrukturprojekt, bostadsbyggande etc, för att upprätthålla tillväxten. Med tiden har dock varje ’stimulanskrona’ givit ett mindre bidrag till tillväxten. En avtagande tillväxt men fortsatt ökad skuldsättning är ingen långsiktigt hållbar utveckling. Kombineras detta med Kinas omfattande åtaganden runt om i världen för att öka sitt inflytande, sök till exempel på ’Belt and Road Initiative’, och ett eventuellt tilltagande handelskrig med USA så finns det skäl till att vara vaksam på utvecklingen i Kina. Betydelsen för omvärlden ska inte underskattas då Kinas andel av världsekonomin nu är i storleksordningen 15 procent. Börserna i Kina utvecklades svagt 2018. Shanghai-börsen slutade med en nedgång på drygt 20 procent, och börsen i Shenzhen på drygt 30 procent. Kina har fortfarande ett stort handelsöverskott och stora valutareserver, men handlingsfriheten minskar för ledningen.

I Europa har den positiva ekonomiska utvecklingen i början av 2018 skiftat till en mer negativ syn i slutet på året. Tyskland, med sin stora exportsektor, har sett en avmattning i den utländska efterfrågan. President Trump vill även utjämna USAs handelsbalans mot Europa, med speciell udd mot Tyskland. Ett hot USA framför är tull på Europas – läs Tysklands – export av bilar. Osäkerheten kring vaddetta kan leda till, och även villkoren kring Storbritanniens EU-utträde (’Brexit’), verkar för närvarande dämpa efterfrågan på investeringsvaror. Frankrikes president Macrons ambitiösa reformprogram har i alla fall temporärt stött på hinder i form av de ’gula västarna’. Reformer för den franska arbetsmarknaden är högst sannolikt nödvändiga, men kortsiktigt kan det vara smärtsamt för delar av arbetskraften. Slutet på 2018 präglades således av negativa nyheter och en oro för en svagare konjunktur. Även om IMF och andra inflytelserika institut för närvarande bara spår en marginell försvagning av världsekonomin 2019 finns det några uppenbara risker för det innevarande året. En är att handelssamtalen USA – Kina inte leder någonstans och vi istället får ett upptrappat handelskrig som även Europa dras in i. En annan risk är att Brexit sker under oordnade former. Ytterligare en är om osäkerheten kring Eurons framtid tilltar, som kan vara fallet om till exempel Frankrike upptas alltmer av inhemska problem och att Italien inte genomför några tillväxtfrämjande åtgärder för sin sedan länge stagnerande ekonomi.

Möjligheterna för att USA och Kina kommer rimligt överens är nog ganska goda med tanke på vad respektive land har att förlora på en eskalerad konflikt. Även om situationen i Europa kan målas i ganska dystra färger kan även utvecklingen ses i ett mer positivt perspektiv. Euro-områdets handelsöverskott mot omvärlden är betydande, dvs sammantaget lever länderna inte över sina tillgångar utan tvärtom ’samlar på hög’. Grekland och Spanien har efter en mycket besvärlig situation efter finanskrisen nu fått en positiv utveckling, vilket visar att reformer, om än kortsiktigt smärtsamma, ger effekt. Varför ska det inte vara möjligt i Frankrike och Italien? Värderingen av börserna är sedan den inte obetydliga nedgången i slutet av 2018 lite lägre än tidigare. Den betydande försiktighet som tydligt påverkat bland annat banker och verkstadsbolags värdering bör inte vara ett evigt tillstånd. Banker är allmänt bättre rustade än vid krisen 2008. När aktievärderingar börjar ta höjd för en konjunkturnedgång kan det vara dags att börja bli försiktigt optimistisk. Som vanligt tror vi det är bra med successiva köp eller försäljningar för den som önskar öka eller minska sina fondinnehav. 

Uppsala februari 2019 Henrik Didner och Adam Gerge