Vi använder kakor (”cookies”) för att förbättra din användarupplevelse och för att ge dig som besökare tillgång till viss funktionalitet samt för webbanalys och annonsering. Läs mer om hur vi använder kakor (cookies) här.

Text ur vår årsberättelse. Länk till hela dokumentet nedan.

Efter svaga börser sista kvartalet 2018 var förväntningarna lågt ställda inför 2019. Det blev dock ett starkt börsår med en uppgång  på hela 35 % för ett bredare svenskt index  och i många fall uppgångar på cirka 30 % i
svenska kronor på de flesta större börserna i världen – dock med undantag för kinesiska börser som hade det trögare. I Sverige var uppgången ovanligt stabil under året med endast mindre nedgångar i maj och augusti. Nyhetsflödet under året har dominerats av handelskonflikten USA – Kina, spänningar i Mellanöstern och demonstrationerna i Hongkong. I Europa har Brexit och valet av Boris Johnson som brittisk premiärminister fått stort utrymme, även om kanske den ekonomiska betydelsen av detta för Europa kommit mer i bakgrunden.

USA är fortfarande dominerande

Det fanns en oro för att den starka tillväxten i USA skulle börja avta 2019. Effekterna från den stora stimulans som president Trumps skattesänkningar givit sedan början av 2018 förväntades klinga av och de negativa verkningarna
från handelskonflikten befarades tillta. Marknaden skulle också kunna börja oroa sig för de stora budget-underskotten som skattesänkningarna bidrar till och att ränteuppgången sedan presidentvalet 2016
skulle bromsa ekonomin. Amerikanska centralbanken (FED) hade sedan början av 2016 stegvis höjt räntan från 0,75 procent till 2,5 procent. Snart kom dock positiva signaler från förhandlingar kring handelskonflikten och från FED kom signaler om att nästa förändring av räntan skulle vara en sänkning istället för höjning.

Börsnedgångarna i april utlöstes av att president Trump plötsligt uttalade sig negativt om resultaten av förhandlingarna och sköt en överenskommelse på framtiden. Ekonomin i USA fortsatte dock att vara förhållandevis stark; arbetsmarknaden fortsatte stärkas månad för månad. Sedan juli har FED sänkt räntan till 1,75 procent och signalerat att fortsatta sänkningar kan ske om ekonomin försvagas. Tongångarna i handelsförhandlingarna USA – Kina förbättrades även under hösten för att resultera i ett första mera begränsat handelsavtal i januari 2020 när detta skrivs.

Splittrad bild av Kina

Den oro många ekonomer har haft för utvecklingen i Kina har hittills kommit på skam. Tillväxten har stadigt avtagit sedan åren efter finanskrisen, men för 2019 spås den ändå vara rimligt goda 6 – 6,5 procent. Finansiella
obalanser som en kraftigt ökad skuldsättning i både privata och offentliga sektorn samt ökade kreditförluster i banksystemet har hittills inte utåt sett nämnvärt påverkat ekonomin. Överskottet i handelsbalansen är
fortfarande betydande trots en stadig minskning sedan 2016. Minskningen av exporten till USA har minskat men hittills inte i den omfattning som kanske befarats och till viss del har den kompenserats av en ökning till framförallt Sydostasien.

I västvärlden finns dock en viss skepsis till den kinesiska statistiken och det finns bedömare som menar att utvecklingen är svagare än den redovisade. Det finns förväntningar om att Kina efter ett försiktigt 2019 åter ska stimulera ekonomin med infrastrukturprojekt, bostadsbyggande etc., men utrymmet för detta har tveklöst minskat. Kina fortsätter om än i minskad takt sina omfattande åtaganden runt om i världen för att öka sitt inflytande med hjälp av program som t.ex. ”Belt and Road Initiative”.

Demonstrationerna i Hongkong riktar sig mot ”Fastlandskinas” ökade inflytande både politiskt och ekonomiskt. I västvärlden finns det en viss förvåning över hur Kina, genom inte bara den ökade kontrollen av sin befolkning utan även genom en något mer aggressiv ton mot andra länder som har synpunkter på demokrati- och mänskliga rättighetsfrågor, alltmer distanserar sig från västvärlden.

Europa är förmodligen bara i början av sina förhandlingar kring relationerna med Kina avseende handel, investeringar, patentfrågor, statliga stöd och garantier m.m. Det är inte hållbart i längden att västerländska företag ska verka i Kina under andra förutsättningar än kinesiska företag gör i väst. Risken för en kraftig ekonomisk inbromsning i Kina är kanske trots flera års varningar fortfarande låg, men den har definitivt ökat.

Tankar inför 2020

Trots osäkerhet kring vad förhandlingarna USA – Kina i förlängningen ska leda till, ökad oro för olika former av konflikter i Mellanöstern, Europas problem med svag tillväxt och Brexit, är fortfarande den globala tillväxten
förhållandevis god. Värderingarna av börserna har ökat 2019 men kan inte sägas vara alarmerande höga. Efter en stillastående vinstutveckling i stora delar av världen är nu förväntningarna att de 2020 ska öka i storleksordningen tio procent. Scenariot är att aktiviteten i tillverkningsindustrin och investeringarna ska börja växla upp efter att ha avtagit i snart två år. Det ska bidra till att öka tillväxten i Europa och upprätthålla den i USA.

En viss tillkommande osäkerhet ligger dock i vilka effekter coronaviruset kan få på bl.a. den kinesiska ekonomin. Förhandlingarna USA – Kina förväntas fortsätta i en positiv anda efter att ett avtal om ”fas 1” nu har undertecknats. Men att relationerna inom överskådlig tid skall återgå till läget innan president Trump tillträdde finns det nog inte förväntningar om – även om Trump skulle förlora valet i höst. Prisutvecklingen på oljemarknaden har sedan första oljekrisen på 1970-talet varit ett ständigt orosmoment för världsekonomin.

Den oron verkar dock ha avtagit. Ett tecken på det var att trots att cirka 5 procent av världens råoljeproduktion temporärt slogs ut i Saudiarabien genom en raket- och drönarattack i början av september blev prisuppgången endast temporär. Oljan i Mellanöstern har minskat i betydelse; USA är för närvarande i princip självförsörjande och investeringarna i alternativa energikällor samt elektrifieringen av transportsektorn blir allt mer omfattande i hela världen. Inom några år är det inte orimligt att efterfrågan på olja minskar.

Som vanligt finns det naturligtvis utrymme för besvikelser. En risk är att det inte sker en återhämtning av de senaste 1½ – 2 årens ekonomiska försvagning av investeringar och att aktiviteten i tillverkningsindustrin inte visar en återhämtning. En påtaglig försämring av relationerna USA – Kina ska inte heller uteslutas vilket marknaderna skulle kunna reagera mycket negativt på då förväntningarna nu ställt in sig på att ett värsta utfall inte kommer att ske.

Februari 2020
Henrik Didner och Adam Gerge

Länk till 2019 fullständiga årsberättelse för Didner & Gerge:

Didner & Gerge_2019_Årsberättelse